Bäver

Bävern är vår största gnagare. Den har simhud på bakfötterna. Svansen är platt ovanifrån sett, likt ett årblad, och täckt med fjäll.

Bävern trivs vid långsamt flytande vattendrag där den kan dämma upp vattnet och bygga sitt bo. Boet är imponerande stort och byggt av trädstammar, kvistar och gyttja. Bävern är beroende av en jämn vattennivå eftersom ingången till boet måste vara belägen under vattenytan. Boet består av 1–3 rum; ett matrum, ett vardagsrum och ett sovrum.

Bäverparet håller samman år efter år. Parningen sker i februari och ungarna föds i månadsskiftet maj–juni. Kullen består av 1–8 ungar. Ungarna stannar med föräldrarna tills de är 2 år.

Födan består av färsk bark från asp, sälg, björk och vide samt knoppar och blad från dessa träd och buskar.

I Finland finns det två bäverarter; europeisk bäver och kanadabäver. De påminner mycket om varandra både till utseendet och levnadssättet. Kanadabävern har införts till Finland från Nordamerika medan den europeiska bävern hör till vår ursprungliga viltstam.
Europeisk bäver påträffas i västra Finland, främst i Satakunda. Kanadabäver påträffas i östra Finland.

Det årliga jaktbytet uppgår till några tusen djur.

Jakttillstånd
Förutom jaktkort behövs tillstånd att jaga på ett område samt för den europeiska bäverns del licens som berättigar att fälla ett visst antal djur. Jaktvårdsdistrikten beviljar licenser. Det behövs ingen licens för att jaga kanadabäver.

Gerd Mattsson-Turku, Tapio