Uttag av energived vid avverkningar

Förutom grot och stubbved kan också virke från unga gallringsskogar tas till vara som skogsflis. Virkesuttaget kan göras utan att virkesförsörjningen till träförädlingsindustrin äventyras. Energiveden är inte heller prismässigt konkurrenskraftig med masssaveden. För skogsägaren lönar det sig alltså inte att låta massaved gå till energianvändning.

Skogsförnyelse efter energivedsuttag

Då grenar och toppar avlägsnats från avverkningsytan är det lättare att markbereda med harv eller fläckhögläggare. Speciellt vid maskinell plantering stiger produktiviteten märkbart av att energiveden tagits till vara. Efter hand som planteringen mekaniseras blir det rent av nödvändigt att avlägsna kvistar och toppar från förnyelseytan. Också mängden naturplantor ökar då skogsbränslet tagits ut från förnyelseytan.
Stubbrytning kan kombineras med markberedning. Till det behövs ett aggregat som kan användas för både stubbrytning och markberedning.  Största delen av planteringspunkterna måste ändå göras som ett eget arbete oavsett stubbrytningsspåren. Transporten av stubbarna till avlägget försämrar alltid markberedningsresultatet.  Markberedningen kan också utföras separat från stubbrytningen.
Förnyelseresultatet efter stubbrytning ska alltid uppföljas. Också miljöpåverkan kräver en uppföljning av stubbrytningsytan.
Speciellt efter stubbrytning blir mängden naturplantor ofta stor. Mängden lövträd ökar med 30-80 procent jämfört med vanlig markberedning. Det här ökar kostnaderna för en tidig slyröjning med 10-30 procent. Kostnadsökningen motsvarar två års senarelagd röjning.

Inverkan på skogens tillväxt

En del av biomassan blir alltid kvar på hygget. Uttag av skogsbränsle från granbestånd medför större näringsuttag än i tallbestånd. Om grenar och toppar får torka innan de samlas in påverkas tillväxten inte av uttaget av energived. På förnyelseytor är nyttoeffekterna vid förnyelsen av plantbeståndet störst i granbestånd. Planterad gran får den bästa starten på områden där stubbarna tagits till vara. 
Kvistade slanor kan tas tillvara på alla växtplatser utan att näringsuttaget påverkar tillväxten.
Helträdsdrivning rekommenderas bara i bestånd där det inte finns risk för störningar i näringsbalansen. Helträdsdrivning rekommenderas inte i skötta gallringsbestånd av gran där granens andel av uttaget skulle bli över 75 procent. Utpräglade svedjemarker, beskogade torvmarksåkrar och momarker som har ett tunnt humusskikt till följd av hyggsbränning eller skogsbrand är områden var helträdsdrivning kan leda till störningar i näringsbalansen. De allra kargaste växtplatserna lämpar sig inte heller för helträdsdrivning. Helträdsdrivning rekommenderas en gång under beståndets omloppstid men inte i bestånd var hyggesresterna har tagits till vara efter den senaste förnyelseavverkningen. Näringsuttaget kan kompenseras genom askspridning. Forskningen på området pågår som bäst och rekommendationerna gällande energivedsuttagets inverkan på näringsbalansen kommer att preciseras i framtiden.
Som en följd av en energivedsgallring får beståndet bättre grovlekstillväxt.

Energived från gallringar

Energigallringar är nästan alltid samtidigt en iståndsättning av ung skog.  Energivedsgallringar passar i unga skogar där röjningen har försummats och där möjligheten till gangvirkesuttag är litet. Första gallringen  kommer att ge mera gagnvirke i energivedsgallrade unga skogar där röjningen har försummats än i oskötta bestånd. Uttag av hela träd i skötta bestånd leder vanligen till en viss nedsättning i tillväxten på viss tid. Reaktionen är starkast i granbestånd.
Speciella energivedsaggregat används på skogsmaskinerna i energivedsgallringar. Drivningsskadorna är ofta större i energivedsgallringar än vid andra gallringar. Skadorna upkommer främst på grund av sämre sikt i de täta bestånden med riklig undervegetation.
Med energigallringar kan oskötta skogar bli högproduktiva samtidigt som skogsenergin tas till vara.