Januari–februari 2010

Den maskinella planteringens andel ökar stadigt
Nuvarande planteringsmaskiner gör ett bra arbete och de är också konkurrenskraftiga kostnadsmässigt. Brist på arbetskraft och förändringar i skogsägarkåens struktur ökar behovet av maskinell plantering.
Nu planteras under fem procent av skogsodlingsytorna maskinellt. Skillanderna är dock stora och hos UPM är andelen redan tiotals procent. Det finns drygt 30 planteringsmaskiner i Finland för närvarande. De klarar av att plantera 20 000-30 000 plantor per år. Drygt 200 planteringsmaskiner skulle klara av att plantera hälften av den årliga planteringsarealen. Läs mera i Skogsforskningsinstituets nyhetsbrev. (19.2.2010). 

Sorkarna förstörde över 30 miljoner skogsplator i fjol
Sorkarna är skogsförnyelsernas största fiende. I värsta fall gör de större skada i planteringarna än älgarna. Skogsägaren skyddar sina skogsplantor effektivast mot skador av sorkar genom att gräsröja i planteringarna. Även vanliga musfällor kan användas i sorkbekämpningen. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (19.2.2010)

Vitryggiga hackspetten ökar i Finland
Antalet vitryggiga hackspettar ökar i Finland. Observationerna av arten har gått upp ordentligt de senaste åren. Allt tyder på att 2010 blir ett fint häckningsår. Vitryggiga hackspetten är den mest hotade skogsfågelarten i Finland. de trivs bäst i öppna och ljusa lövskogar med inslag av tallar och gamla granar. Läs mera i Forststyrelsens nyhetsbrev. (11.2.2010)

Marken påskyndar uppvärmningen av klimatet mer än man trott
Uppvärmningen av klimatet ökar koldioxidutsläppen från marken mer än vad man har hittills uppskattat. Det är fråga om en mekanism som kommer att påskynda klimatförändringen. Koldioxidutsläppen från marken är redan nu tio gånger större än utsläpp av fossilt kol. En finländsk forskargrupp har bevisat att den nuvarande mätmetoden underskattar klimatuppvärmningens inverkan på utsläpp från marken. Läs mera om undersökningen. (11.2.2010)

Hotade arter behöver stora skogsarealer
Hotade arter är mycket specialiserade och därför också mycket krävande gällande livsmiljön. En art som är långt specialicerad kan bara utnyttja en del av den döda ved som står till förfogande. I naturskogar finns det mycket död ved, men i miljöer som är splittrade av människan hamnar specialiserade arter lätt under en nivå som kan leda till att de helt försvinner. Mera om temat hittar du i Jenni Hottolas doktorsavhandling. Pressmeddelande , sammandrag av doktorsavhandlingen. (20.1.2010)

Barrträdens köldtålighet utvecklas gradvis under hösten
Den här tiden på året tål våra barrträd upp till -50 C° köld, men bara för några månader sedan kunde barrträdsplantor ha tagit skada redan av ett par minusgrader. Trädens köldhärdighet böjar utvecklas i augusti i takt med att dagarna blir kortare och fortsätter till november. Inte ens den allra strängaste kölden mitt i vintern skadar i praktiken våra inhemska barrträd. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (12.1.2010)

Djupa hjulspår kan ge bestående skador
Det stora behovet av gallringar och ekonomiska aspekter gör att vi är tvungna att acceptera avverkningar även i skogar på torvmarker, men inte till vilket pris som helst. När kommer gränsen emot, då nyttan av gallringen i stället blir en ekonomisk förlust på längre som följd av att maskinerna lämnar djupa hjulspår i marken då de kör ut de små mängderna virke som gallringen har gett. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (12.1.2010).