Maj–juni 2010

Vem äger landets skogar och hur stora är skogsfastigheterna?
I Finland är skogsfastigheternas medelstorlek 30 hektar. Totalt äger 735 000 personer skog fastän antalet skogsfastigheter bara är 345 000. Det beror på att en skogsfastighet vanligtvis har flera ägare. Makar äger ofta skogsfastigheten tillsammans och dödsbon och beskattningsammanslutningar har flera delägare. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets statistik (29.6.2010)

Granarnas skottskjutning startar vid olika tidpunkter
– skogsträdsförädlarna utnyttjar den egenskapen
Vårfroster kan göra stora skador i granplanteringar. Nya skott, som håller att utvecklas, dödas lätt av vårfrost. På unga granar slokar de nya skotten och blir snart bruna och skrumpnar. De döda skotten hänger kvar under sommaren och rester av dem kan ses flera år efteråt. Granar som drabbas av frost vid upprepade tillfällen blir förbuskade. En del granplantor skadas inte och det beror på att granarna startar sin tillväxt vid olika tidpunkter. Den här egenskapen nedärvs och den utnyttjar skogsträdsförädlarna för att få granar som klarar vårfroster. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev (29.6.2010).

Energieffektiva råvaror från skogen
Behovet av insatsenergi är litet vid produktion av timmer och biobränslen i svenskt skogsbruk. Dessutom är utsläppen av växthusgaser små. Detta visar Eva-Lotta Lindholm i en avhandling från SLU. Läs mera i avhandlingen (29.6.2010)

God skogsvård förhindrar stormskador
God skogsvård är det viktigaste vid förebyggandet av vind- och snöskador då klimatet förändras. De nuvarande rekommendationerna för skogsvården är bra så länge de tillämpas. En omsorgsfull plantskogsvård och en tillräcklig gallring säkerställer virkesproduktionen och minskar riskerna för storm-och snöskador i skogarna. Läs mera i nyhetsbrevet om klimatförändringen (17.6.2010).

Varmare vårar
De nordliga skogsträdens blomning och lövsprickning har under åren 1848–2004 tidigarelagts med cirka 0,1 dagar per år. Omvandlad till grader har vårens temperatur stigit med i snitt 1,8 °C på ett århundrade. Resultatet överensstämmer med de temperaturserier som uppmätts av Meteorologiska institutet. Enligt dessa har perioden mars till maj blivit cirka 1,5 °C varmare på ett århundrade. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (10.5.2010)

Förändringar i landskapsbilden behöver inte bli radikala
Vi människor uppskattar inte förändringar i landsbygdsmiljön utan upplever skogsförnyelse och beskogning av åkrar som störande element i landskapet. De metoder som används vid skogsförnyelser eller beskogningen av åkrar kan i betydande utsträckning påverka landskapsbilden. Ju fler naturvårds- eller sparträd som lämnas kvar på förnyelseytan, desto mer tilltalande är landskapet. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (10.5.2010)

Kan vi bevara markvegetationen i tätortsnära skogar?
Hittills har man förklarat att förändringar i markvegetationen i skogar i tätorter närmast beror på att människor trampar ner vegetationen. Nu visar forskningsrön att splittringen av skogar till långsmala skiften även bidrar till att markvegetationen ändras. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (6.5.2010)

Biologisk slybekämpning biter på rönn och asp
I tätorter bildar lövträden täta buskage som försvårar barrträdförnyelser och medför olägenheter för den som vill röra sig i skogen. Det biologiska bekämpningsmedel som baserar sig på en lösning av purpurskinn, som är en svamp som i vår natur, har visat sig vara rätt effektivt i bekämpning av rönn- och aspsly. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (6.5.2010.