Avverkningarna på områden där det förekommer kulturobjekt strävar antingen till ett parkliknande slutresultat eller till att förverkliga alldeles normala skogsvårdsåtgärder i beståndet. Vid planeringen tar man också i beaktande om objektet är en del av en större helhet så som ett kulturlandskap eller en vårdbiotop. Vid planeringen av åtgärder på ett område med fornlämningar ska du alltid ta kontakt med Museiverket. Planer för skogsvårdsarbeten och avverkningar görs upp i samarbete.
Målet för en landskapsavverkning är en blandskog i vilken tall och lövträd gynnas och fina friska ädla lövträd och enar bevaras. På synliga konstruktioner av fornlämningar samt i närheten av konstruktionerna tas träd och buskar bort, eftersom rötterna skadar konstruktionerna.
I skogsvårdande avverkningar utgår målsättningarna från skogsbrukets mål. Vid planering och förverkligande av gallringar och slutavverkningar ska man beakta bevarandet av forn- och kulturlämningar. Körstråken planeras så att man inte kör på de synliga konstruktionerna av fornlämningar.
Oberoende av vilken typ av avverkning som görs rekommenderar vi att avverkningen görs när marken är frusen, så att du undviker att markytan och fornlämningens konstruktioner skadas. Träden som avlägsnas från fornlämningens konstruktioner fälls genom riktad fällning och stammarna vinschas bort eller dras igenom processorn i riktning bort från objektet med avverkningsmaskinen. Vid närtransporterna används lätta skogsmaskiner eller häst. Virket körs ut längs väl utmärkta körstråk på frusen mark som gärna får vara snötäckt. Också vid närtransporten undviker man att köra över konstruktionerna.
Inget virke lagras på fornlämningar eller i deras omedelbara närhet. Kvistar och toppar samlas helst utanför området med fornlämningar. Grenar och toppar samlas ihop på området runt fornlämningen och bränns utanför området, flisas i terrängen eller forslas bort för energianvändning.