Stödansökan börjar med planering 

För beviljande av stöd krävs ofta en på förhand uppgjord plan för arbetet. Undantag är de olika arbetsmomenten vid vård av ungskog, tillvaratagande av energivirke, hyggesbränning samt bekämpning av rotröta, för vilka det  endast krävs en redovisning i efterhand. Planeringen och redovisningen är i allmänhet avgiftsfria för skogsägaren, de kan utföras till exempel av skogsvårdsföreningen, skogsbolaget eller skogscentralen. Statsstöden är skattefria inkomster för skogsägaren. Skogsägaren har nytta av en skogsbruksplan för fastigheten. Utan skogsbruksplan sänks stödprocenten enligt zon med 10 procentenheter.

Skogsägare kan få statsstöd för skogsförbättringsarbeten enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera). Stöden förbättrar lönsamheten för investeringar i skogsförbättring och är skattefria för skogsägarna. Stöden som kan fås också för bevarande av värdefulla livsmiljöer och vård av skogsnaturen beviljas av skogscentralen.

• Statsstöd för vård av ungskog
• Stöd för uttag av energived
• Verkställighetsutredning efter utförd ungskogsvård
• Stöd för skogsförnyelse 
• Stöd för iståndsättningsdikning 
• Stöd för byggande av skogsvägar
• Skogsvitaliseringsgödsling
• Stöd för hyggesbränning
• Stöd för bekämpning av rotröta
• Miljöstöd och vård av skogsnaturen
• Finland har indelats i tre stödzoner

Vård av ungskog

Stödet för vård av ungskog utbetalas enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Understöd betalas både för arbete som skogsägaren utför själv och för arbete som utförs av anställd arbetskraft.

Ett objekt som finansieras skall vara minst ett hektar stort. Det kan bestå av flera beståndsfigurer. 

Vårdåtgärder som stöds är

• egentlig plantskogsskötsel
• gallring av klenare gallringsbestånd
• avlägsnande av träd med liten diameter som hindrar drivningen
• stamkvistning
• drivning av energivirke som utförs i samband med vård av ungskog

I södra och mellersta Finland utgör statsstödet 50 % av de fastställda kalkylmässiga kostnaderna för skötselarbetet. I Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen är stödet 60 % och i norra Finland 70 %.
I sysselsättningsarbetet räknas stödet ut på basis av de faktiska kostnaderna och stödet är 10 procentenheter större än ovan.
Kostnaderna för arbetsledning ingår dvs. stödet för arbetsledningen erläggs enligt samma stödprocent som för arbetet. Den återstående delen av kostnaderna för arbetsledning betalas av skogsägaren. Stödmedel kan på samma objekt användas endast en gång under beståndets omloppstid. Arbetet kan dock upprepas om det finns risk för att beståndet växer igen på grund av sly. Stamkvistning kan utföras som separat arbete om det är ändamålsenligt.
När man inleder vård av ungskog behövs ingen åtgärdsplan på förhand. Understödet betalas efter slutfört arbete på basis av ansökan som lämnas till skogscentralen. En verkställighetsutredning skall fogas till ansökan.

Stöd i € per hektar av kalkylmässig medelkostnad

Normal plantskogsvård	Zon 1 (€/ha)	Zon 2 (€/ha)	Zon 3 (€/ha)
Som eget arbete	93	111,60	130,20
I sysselsättningsarbete	60% av kostn.	70% av kostn.	80% av kostn.
Som avlönat arbete	139	166,80	194,60

 

Svår plantskogsvård	Zon 1 (€/ha)	Zon 2 (€/ha)	Zon 3 (€/ha)
Som eget arbete	135	162,0	189
I sysselsättningsarbete	60% av kostn.	70% av kostn.	80% av kostn.
Som avlönat arbete	210,50	252,60	294,70

Flisningsstöd

Stödet för flisning av energived är 1,70 €/ flisad lös-m³. Stödet utbetalas till flisleverantören efter att flisanvändaren har emottagit det flis han köpt för energianvändning.

Stöd för drivning av energived

Stöd för uttag av energived kan fås om det vid vård av ung skog uppstår minst 20 fast kubikmeter energived på objektet. Energiveden ska överlåtas till energianvändning för att stödet ska utbetalas.
Skogscentralen kräver ett intyg på att energiveden överlåtits till energianvändning för att stödet ska utbetalas.
Stödet för uttag av energived är 7 €/fast- m³ (ihopsamlingen 3,50 €/ fast- m³, transport 3,5 €/fast- m³). Om arbetet utförs som sysselsättningsarbete kan man får 1,7 €/ fast- m³ i tilläggsstöd.

Verkställighetsutredning

Det stöd som beviljas för vård av ungskog förutsätter alltid att en verkställighetsutredning görs när arbetet slutförts. Stöd för att avfatta en verkställighetsutredning betalas endast om skogsägaren ger uppdraget till en utomstående. Utredningen kan avfattas av skogsvårdsföreningen, skogsreviret, skogcentralen eller annan sammanslutning eller yrkesutövare inom skogsbranschen som har tillräcklig yrkeskunnighet.
Stödet för en verkställighetsutredning är högst 78 € + 16,50 €/ha när området är minst 2,6 ha, och högst 46,50 €/ha om området är mindre.
Stödet höjs med 4,6 €/ha för område från vilket energivirke tillvaratas.
Stödet för en verkställighetsutredning över flisning är 0,10 €/m³ löst mått flis.

Skogsförnyelse

Stöd beviljas för beskogning av tidigare trädlösa områden eller när plantbeståndet har förstörts av stormskada, snöskada eller annan naturlig förödelse och måste förnyas genom odling.
Stödet täcker helt priset på plantor och frön samt kostnaderna för planeringen. Dessutom utbetalas stöd enligt stödzon för alla nödvändiga arbeten, såsom gräsbekämpning, markberedning och plantering. Skogsägaren får statsstöd också för arbete som han eller hon utför själv.
Stödets andel av den genomsnittliga verkställighetskostnaderna varierar enligt stödzon.

Ta också en titt på informationen om skogsförnyelse. 

Stöd beviljas för skogsförnyelse när kostnaderna för förnyelsen är höga i förhållande till inkomsten från virkesförsäljningen. Trädbeståndets värde tillsammans med avverkningsintäkterna under de tre senaste åren får inte överstiga summorna i tabellen nedan:

Inkomstgränser	Zon 1	Zon 2	Zon 3
Rotprisintäckter högst, €/hektar	1820	1900	1920 / 1280
Stöd, med sb-plan	20%	35%	55% / 70%
Stöd, utan sb-plan	10%	25%	45% / 60%

Stödet uträknas av faktiska arbetskostnader. I det egna arbetet dock av de genomsnittskostnader som jord- och skogsbruksministeriet fastställt för skogsförnyelsearbeten.

   

Iståndsättningsdikning

Gamla dikningsområden kräver iståndsättningsdikning 20–30 år efter den ursprungliga dikningen. Det är praktiskt att utföra dikningen när områdets trädbestånd kräver gallring eller plantbestånden ska röjas. Utförande av brådskande skogsskötsel- och avverkningsarbeten är i själva verket en förutsättning för iståndsättningsdikningen. Iståndsättningsdikning kan utföras på en fastighet eller som ett samprojekt mellan flera fastigheter. Det är i regel bäst att utföra dikningen som ett samprojekt.

I samprojekt fördelas kostnaderna i allmänhet enligt de dikesmetrar som grävs på varje fastighet. Iståndsättningsdikningen kan omfatta även konstruktion av dikesrenar och vattenskyddsåtgärder.
Fastighet som deltar i samprojekt kan i stället för stöd beviljas ett lån för arbetskostnaderna om fastighetens andel av kostnaderna uppgår till minst 1 346 €. Lånet avkortas med 12 procents annuiteter varav räntans andel är 4 procent.
Stödets andel av den genomsnittliga verkställighetskostnaderna varierar enligt stödzon. Om skogsägaren inte har en gällande skogsbruksplan sänks stödprocenten enligt zon med 10 procent.
Finland har indelats i tre stödzoner.

Projekt på en fastighet	Zon 1	Zon 2	Zon 3
€ per meter, med sb-plan	0,168	0,231	0,273
€ per meter, sb-plan saknas	0,126	0,189	0,231
Samprojekt	Zon 1	Zon 2	Zon 3
% av faktiska kostnader	40%	55%	65%

 

Byggande av skogsvägar

Dagens virkesdrivning och skogsbruk förutsätter ett fungerande och tillräckligt tätt nät av skogsvägar. Skogsvägarna betjänar både drivningen och skogsvårdsarbetena. Stämplingsposter i anslutning till väg ger ett bättre pris och kostnaderna för skogsvårdsarbeten sjunker.
Stöd för byggande av skogsvägar beviljas under förutsättning att vägen kan användas året om och att över hälften av transporterna behövs för skogsbruket.
Stödets andel av de genomsnittliga verkställighetskostnaderna varierar enligt stödzon. Om skogsägaren inte har en gällande skogsbruksplan sänks stödet ett fastighetsprojekt med 10 procentenheter.

Grundlig reparation av skogsväg
Stöd beviljas om underhållet av den väg som skall repareras är ordnat och vägen ursprungligen är byggd för bruk året om. Minst 40 procent av transportkostnaderna ska gälla skogsbruket.
Stödet förutsätter att det har gått över 20 år sedan vägar som byggts med skogsförbättringsmedel har blivit klara att vägens konstruktion är underdimensionerad eller att transportförhållandena har förändrats.
Fastighet som deltar i samprojekt kan beviljas lån för arbetskostnaderna om fastighetens andel av kostnaderna är minst 1 346 €. Lånet återbetalas till staten 12 procents annuiteter, varav räntan utgör 4 procent. Finland har indelats i tre stödzoner.

Stöd (€/km) för byggande och grundlig reparation av skogsvägar

Projekt på en fastighet	Zon 1	Zon 2	Zon 3
Ny skogsväg, €/km
Basväg, med sb-plan	1010	1515	2020
Basväg, utan sb-plan	505	1010	1515
Områdesväg, stamväg, med sb-plan	1346	2019	2692
Områdesväg, stamväg, utan sb-plan	673	1346	2019
Grundlig reparation, €/km
Basväg, med sb-plan	1414	1767,50	2121
Basväg, utan sb-plan	1060,50	1414	1767,50
Områdesväg, stamväg, med sb-plan	1884,40	2355,50	2826,60
Områdesväg, stamväg, utan sb-plan	1413,80	1884,40	2355,50

Samprojekt, stöd (%) av faktiska kostnader	Zon 1	Zon 2	Zon 3
Ny skogsväg	20%	30%	40%
grundlig reparation av skogsväg	40%	50%	60%

 

Skogsvitaliseringsgödsling

Skogsvitaliseringsgödslingen korrigerar jordmånens näringsobalans på barrträdsdominerade moar och torvmarker och på lövträdsdominerade tidigare jordbruksmarker. Stödet beviljas under förutsättning att skogens utveckling trots skogsvårdsåtgärder är på tillbakagång på grund av näringsobalans.
Gödslingsbehovet, gödselmedlets mängd och sammansättning utreds med en näringsanalys. Analysen är avgiftsfri för skogsägaren.

Stödets andel av den genomsnittliga verkställighetskostnaderna varierar enligt stödzon.

 

Hyggesbränning

Hyggesbränning förbättrar jordmånens näringsbalans för tiotals år framåt.
Stöd beviljas för förberedande arbeten och själva hyggesbränningen oberoende av avverkningsintäkterna. Kostnaderna för försäkringar som behövs vid hyggesbränning ersätts i sin helhet.
Hyggesbränningsområdet skall vara minst två hektar. Om området består av två eller flera ägares förnyelseområden beviljas delägare i samfälld hyggesbränning stöd även om delägarens hyggesbränningsareal understiger två hektar.

Stödets andel av den genomsnittliga verkställighetskostnaderna varierar enligt stödzon. Om skogsägaren inte har en gällande skogsbruksplan sänks stödprocenten enligt zon med 10 procent.
Finland har indelats i tre stödzoner. 

  

Bekämpning av rotröta

Rottickan orsakar rotröta hos gran och tall. Rottickan bekämpas genom att man behandlar stubbarna med bekämpningsmedel i samband med drivningen. Vid förnyelseavverkning är stubbrytning ett alternativ i kampen mot rotröta.
Stöd för bekämpning av rotröta beviljas i södra och mellersta Finland för stubbehandling som utförs då marken inte är frusen (1.5.-31.10).
Stöd för kostnader för spridningsarbete är vid beståndsvårdande avverkning 0,44 € och vid förnyelseavverkning 0,22 € per avverkad kubikmeter. Stödet täcker i sin helhet kostnaderna för bekämpningsmedlet. Motsvarande belopp får du vid mekanisk bekämpning av rotröta vid förnyelseavverkning.

Miljöstöd för vård av skogsnaturen

Med miljöstöd får skogsägaren ersättning för att bevara av den biologiska mångfalden i skogen, en särskild viktig livsmiljö eller för annan naturvård som medför tilläggskostnader eller ekonomiska förluster.
Miljöstöd för skogsbruket är i första hand avsett för att bevara särdragen hos särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen. Skogscentralen kan bevilja miljöstöd enligt disponibla anslag också för andra objekt.
Skogsägaren är ofta medveten om naturobjektena på fastigheten. Dessutom hittas särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen vid skogsbruksplaneringen, skogscentralens kartläggning av livsmiljöer samt vid planering av avverkningar eller andra arbeten. En särskilt viktig livsmiljö skall beaktas förutom vid avverkningar, också vid andra arbeten. Innan arbetet inleds utreds i samråd med skogsägaren om miljöstödet kan utnyttjas för att bevara särdragena i livsmiljön. Detta innebär ofta att livsmiljön lämnas i naturtillstånd.

 

Finland har tre stödzoner

De olika stödens belopp varierar enligt var skogsmarken finns (enligt zon). 

Zon 1
- kommunerna inom Tavastlands-Nylands, Kymmene och Södra Savolax skogscentralers områden
- från Kustens skogscentral Borgå, Ekenäs, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Ingå, Karis, Kimito, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Pargas, Pojo, Sibbo, Sjundeå, Strömfors och Vanda
- från Sydvästra Finlands, Birkalands, Mellersta Finlands, Norra Savolax och Norra Karelens skogscentralers område de kommuner som inte hör till den andra zonen


Zon 2
- från Kustens skogscentrals område de kommuner som inte hör till den första zonen
- från Sydvästra Finlands skogscentral Gustavs, Honkajoki, Jämijärvi, Kankaanpää, Karvia, Merimasku, Rimito, Sastmola, Siikainen, Tövsala och Velkua
- från Birkalands skogscentral Kihniö och Parkano
- från Mellersta Finlands skogscentral Karstula, Kinnula, Kivijärvi, Kyyjärvi, Pihtipudas och Pylkönmäki
- från Norra Savolax skogscentral Kiuruvesi, Rautavaara, Sonkajärvi och Vieremä
- från Norra Karelens skogscentral Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Polvijärvi och Valtimo
- kommunerna inom Södra Österbottens och Kainuu skogscentralers områden
- från Norra Österbottens skogscentrals område de kommuner som inte hör till den tredje zonen


Zon 3
- från Norra Österbottens skogscentral Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski
- kommunerna inom Lapplands skogscentrals område