Skogsordlista

(källa: Skogsbrukets handbok)

Abiotisk Livlös. Abiotiska faktorer är till exempel fuktighet, temperatur, storm och näringsbrist.
Anmälan om användning av skog Anmälan till skogscentralen om avverkning eller åtgärder som berör särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen. Anmälan bör göras minst 14 dagar före åtgärden påbörjas.
Aptering Fastställande av kapningsställen för en trädstam med beaktande av kvalitets- och dimensionskrav så att trädet kan kapas i önskade sortiment.
Arealbeskattning Beskattningssystem där skogen beskattas årligen på basis av uppskattad virkesproduktionsförmåga och priset per skattekubikmeter. Systemet har i sin helhet frångåtts vid utgången av 2005.
Avverkning Framställning av virkessortiment, vilket omfattar fällning av träd, kvistning och kapning av stammen samt brossling.
Avverkningskontrakt Säljaren överlåter rätten att avverka träd från sin skog (rotförsäljning).
Avverkningsmaskin Maskin som fäller, kvistar, kapar och mäter träd.
Avverkningsplan Kalkyl över den mängd virke som årligen kan avverkas utgående från skogsinnehavets omfattning, sammansättning och kvalitet.
Avverkningsutfall Den totala mängd virke som tas tillvara vid avverkning.
Barrotsplanta Planta vars rotsystem är bart vid plantering.
Bastlager (kambium) Cellskikt med aktiv celldelning, vilken producerar vedceller inåt och floemceller utåt.
Besittningsrätt Rätt att råda över egendom och skyldighet att vårda den.
Beskattningsgrund Det belopp på vilket beskattningen verkställs. Till exempel arvsskattens skattegrund består av den ärvda förmögenhetens gängse värde.
Beskogning Omvandlande av ett trädlöst område, såsom åker, till skog genom odling.
Bestånd Enhetlig del av skogen med avseende på växtplats och träd.
Beståndsvårdande avverkning se gallring
Biodiversitet Naturens biologiska mångfald, alla slag av variation i naturen: antal olika livsmiljöer (biotoper), antal olika arter och genetisk variation inom arterna.
Bioenergi Energi som utvinns ur biomassa, levande växter och växtdelar.
Biotisk Levande, åstadkommen av levande organismer.
Blandskog Skog där det växer två eller flera trädslag.
Blandträdslag Trädslag som växer i beståndet utöver huvudträdslaget.
Blädning Avverkningsmetod där de största och värdefullaste träden avlägsnas och träd av ringa betydelse lämnas att växa. Avverkningssättet är enligt skogslagen förbjudet i ekonomiskogar.
Bonitet En växtplats förmåga att producera virke. Fastställs utgående från markvegetationen eller beståndets ålder och övre höjd.
Bouppteckningsinstrument Förteckning över den avlidnes rättsinnehavare samt tillgångar och förpliktelser. Bouppteckningsinstrumentet fungerar också som arvsskattedeklaration.
Bröstarvinge Den avlidnes barn eller barnens avkomma i rakt nedstigande led.
Brösthöjd 1,3 meters höjd från markytan eller rothalsen. Används vid skogsuppskattning, bl.a. för fastställande av brösthöjdsålder och brösthöjdsdiameter.
Cellulosa Träfibermassa som har framställts på kemisk väg, vilken vidareförädlas till papper.
Dikad torvmark Dikad torvmark där markvegetationen och beståndet inte har hunnit reagera på den sänkta grundvattennivån.
Drivning Avverkning och transport av virke till fjärrtransportled.
Dödsbo (stärbhus) Den krets av människor som har rätt att delta i gemensam förvaltning av kvarlåtenskap. Delägarna i dödsbo består med vissa begränsningar av arvingar, förvärvare genom testamente och änka/änkling.
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld. Skogsekologin omfattar både levande och icke-levande natur i skogen.
Ekosystem Funktionell helhet, bestående av växter, djur och den livlösa naturen.
Etablerat plantbestånd Utvecklingsbart, ca halvmeterhögt plantbestånd som har kommit över de första svårigheterna.
Fast mått Måttenheten för olika virkessortiment. Avser volym utan luftspringor.
FFCS-certifiering (Finnish Forest Certification System) Skogscertifieringssystem som har skapats för finska förhållanden, har anknytning till PEFC-certifieringssystemet. Se skogscertifiering och PEFC-certifiering.
Fickning Kemisk bekämpning av trädindivider, varvid en ficka öppnas i trädets bark vilken besprutas med slybekämpningsmedel.
Figur Term inom skogsbruksplanering, vilken avser enhetlig del av skogen.
Flis Blandning bestående av maskinellt framställda träflisor, vilken används bl.a. för tillverkning av cellulosa, fiber- och spånskivor samt som bränsle. Råvaran kan bestå av kvistade stammar, hela träd eller hyggesrester.
Floem (savring, sildel) Levande inre skikt av barken, där assimilationsprodukterna transporteras från kronan till andra delar av trädet.
Fröträdsställning Metod för naturlig skogsförnyelse, vilken används främst vid naturlig förnyelse av tallbestånd. 50-100 fröträd per hektar kvarställs. Metoden lämpar sig bäst för karga och torra moar. Även björken förnyas ibland på naturlig väg.
Frötäkt Plantering anlagd för fröproduktion.
FSC-certifiering (Forest Stewardship Council) Skogscertifieringssystem, se skogscertifiering.
Följdskada Skada som angriper ett träd efter att en annan skada först har försvagat trädet.
Förna Växtdelar av träd, buskar och markvegetation som har fallit till marken, så som löv, barr och döda kvistar.
Förnyelseavverkning se slutavverkning.
Förstagallring Den första avverkningen i ett bestånd som resulterar i saluvirke.
Förändring Dikad torvmark, vars markvegetation tydligt har förändrats. Trädbeståndets tillväxt har återhämtat sig.
Gallring (beståndsvårdande avverkning) Avverkning i avsikt att främja det återstående beståndets tillväxt och att ta tillvara gangvirke. Beståndsvårdande avverkning kan också avse avlägsnande av fröträd från plantbestånd.
Gallringsmall Modell som visar när det finns ett tillräckligt bestånd för att en gallring skall kunna utföras och hur stor del av beståndet som bör lämnas att växa. Modellen har variablerna trädslag, skogstyp och geografiskt område, beståndets höjd och grundyta.
Generationsväxling Byte av en egendoms eller ett företags ägare i nedstigande led.
Grovlek Allmänt mått för ett träds dimensioner, diameter på träd eller stamdel.
Grundyta Skogens grundyta mäts med hjälp av relaskop för att fastställa mängden träd/virke. Grundytan är ett mått på den sammanlagda tvärsnittsytan av alla träd på 1,3 meters höjd, uttryckt i kvadratmeter per hektar (m2/ha).
Gängse värde Den summa som är det sannolika priset om egendomen skulle säljas.
Helträdsmetod Virkesdrivningsmetod där träden skördas okvistade och okapade (jfr sortimentsmetod).
Humus Jordmånens ytskikt som uppstått av rester av mikroorganismer och växtdelar.
Husbehovsavverkning Avverkning av träd för eget bruk, till exempel ved eller byggnadsvirke. De avverkade träden säljs inte och tas inte i bruk i affärsverksamhet eller jordbruk.
Huvudbestånd De träd som avses bli att växa omloppstiden ut.
Hyggesbränning Åtgärd som innebär att man bränner hyggesresterna, ytvegetationen och en del av humusskiktet. Hyggesbränningen underlättar skogsförnyelse och förbättrar det nya beståndets tillväxtförutsättningar.
Hyggesrester De delar av stam och grenar som inte tas tillvara vid avverkning. Hyggesresterna omfattar stubbar, grenar, toppar och felaktiga delar av stammen.
Hypsometer Mätinstrument för mätning av höjden på ett träd.
Iståndsättningsdikning Rensning av befintliga diken och kompletteringsdikning på dikade områden.
Jordslagning Åtgärd där plantor tillfälligt planteras på en fuktig och mörk plats i väntan på den egentliga planteringen.
Kalavverkning Avverkning i avsikt att förnya skog, där områdets bestånd avlägsnas före plantering eller sådd. Enskilda träd eller små trädgrupper kan lämnas på det kalavverkade området till förmån för landskapet eller naturens mångfald.
Kambium Se bastlager.
Kapitalbeskattning Beskattningssystem där skatten betalas utgående från försäljningsinkomsterna på basis av en kapitalskatteprocent.
Kemera Se lag om finansiering av hållbart skogsbruk.
Kompletteringsplantering Komplettering av en plantering genom att plantera nya plantor i öppningarna.
Kontantförsäljning (handköp) Virkesförsäljning där skogsägaren avverkar virke utan ett på förhand uppställt kontrakt. Affären görs efter avverkningen.
Krongallring Gallringsform där träd i det dominerande kronskiktet avlägsnas.
Kronskikt Träden i skogen delas utgående från sin storlek i fyra klasser: härskande, medhärskande, behärskade och undertryckta stammar. De största träden är härskande stammar och de minsta är undertryckta.
Kvotdel Del av fastighet, storlek på basis av andelsantal, utan fastställda gränser.
Kärnved Död ved i de inre delarna av ett träd, lättare än ytveden. Kan speciellt hos tallen särskiljas på grund av den mörkare färgen.
Kärr Torvmark där det i regel växer gran och/eller björk.
Körstråk Stråk som har öppnats i terrängen för transport av virke.
Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (kemera) Lag som förordnar om offentlig finansiering av i lagen fastställda skogsvårdsarbeten. Stödets belopp varierar beroende på arbetsslag på tre olika finansieringsområden.
Ledväxt Växtart som förekommer rikligt på en viss växtplats men inte på kargare växtplatser. Används för att fastställa skogstyp.
Leveransförsäljning Virkesförsäljning där säljaren förbinder sig vid att leverera en viss mängd virke av en viss kvalitet till köparen. Säljaren ansvarar för avverkning och transport till fjärrtransportled.
Leveranspris Sortimentsvis fastställt enhetspris som betalas vid leveransförsäljning efter att virket har avverkats och transporterats till fjärrtransportled.
Lott Del av stämplingspost som har avgränsats för huggare, avverkningsmaskin eller arbetsgrupp.
Lyra (kräftsår) Skadat ställe på trädstammen. Veden kan ofta ses på grund av ofullständig invallning. Savringen är död p.g.a. skadan.
Låggallring Gallringsmetod vid vilken mindre träd som har förlorat i den naturliga konkurrensen avlägsnas och de träd lämnas att växa som har de bästa förutsättningarna att utvecklas till ekonomiskt värdefulla träd.
Långved (slana, stam) Kvistad, okapad, fälld trädstam.
Lägenhet Ett eller flera skogsskiften som hör till samma ägare. Ordet har också andra betydelser i allmänt språkbruk.
Löst mått (kastmått) Volymmått som används inom vedhandeln, avser osorterad volym då veden har kastats ihop.
Markberedning Behandling av marken i avsikt att förnya skog, vanligtvis maskinell. Allmänt använda markberedningsmetoder är fläckupptagning, harvning, högläggning och dikningshögläggning.
Marknadsavverkning Avverkning av virke för marknaden; avverkning av virke för industrins behov och för export.
Massaved Virkessortiment som framställs av träd med liten diameter eller av stammens topp. Massaved används som råvara för framställning av cellulosa och papper.
Medelhöjd Beståndets höjd i medeltal, anges i meter.
Mekanisk massa Massa bestående av fibrer som har lösgjorts från virket på mekanisk väg, till exempel slipmassa och raffinörsmassa.
Mekanisk skogsindustri Såg-, faner-, spånskivs-, wallboard-, byggträvaru- och snickeriindustrin samt trähusindustrin. Den mekaniska skogsindustrin kallas också trävaruindustri.
Mineralisering Frigörelse av näringsämnen vid sönderfall av organisk substans.
Mo Skogbevuxen jord, där mineraljorden är täckt av humus.
Morän Vanlig jordart i våra skogar, som har skapats av istiden, vilken består av partiklar av varierande kornstorlek.
Myr Relativt näringsfattig torvmark på vilken det naturligt förekommer tall och/eller glasbjörk.
Mångbruk Användning av samma skogsområde för flera olika ändamål, t.ex. virkesproduktion, bärplockning, jakt och rekreation.
Mår (råhumus, fastmarkstorv) Filtaktigt skikt på markytan som har bildats av växtrester. Måren försämrar jordmånens temperatur- och fuktförhållanden. Måren är ett dåligt växtunderlag för trädplantor.
Mätningsbevis Slututredning över virkesförsäljning som har godkänts av såväl säljare som köpare med avseende både på virkesmängd och hur avverkningen ser ut i skogen. Före mätningsbeviset undertecknas, bör grunderna för alla eventuella krav på ersättning framställas.
Naturlig förnyelse Skogsförnyelse, dvs. åstadkommande av en ny trädgeneration med nyttjande av naturlig frösättning och därvid uppkommet plantbestånd.
Omloppstid Den tid som förlöper innan det på samma växtplats finns ett nytt bestånd i samma utvecklingsskede. Till exempel tiden från förnyelseavverkning till förnyelseavverkning.
Outbrutet område En till sina gränser bestämd del av fastighet.
PEFC-certifiering (Pan European Forest Certification), alleuropeiskt skogscertifieringssystem, se skogscertifiering.
Pionjärträdslag Trädslag som först uppenbarar sig på blottlagd mark, i allmänhet lövträd.
Potplanta Planta vars rotsystem finns inne i en torvklump och vilken planteras med sitt växtunderlag. Det finns flera typer av potplantor. 
Relaskop Mätinstrument för fastställande av grundyta. I allmänhet en enkel plastskiva med 2,0 cm bred syftöppning i ändan på ett 1,0 meter långt skaft.
Ringbarkning Avlägsnande av barken på ett levande träd på hela dess omkrets på en sträcka av ca 10 cm i avsikt att bryta savströmningen mellan trädets rotsystem och krona. Trädet fås att torka på rot för att förhindra bildningen av stubb- och rotskott.
Rotförsäljning Säljaren överlåter rätten att fälla och köra ut överenskomna träd, numera i allmänhet träden från ett överenskommet område. Avverkningsrätt till levande bestånd.
Rotpris Enhetspris som köparen erlägger säljaren vid rotförsäljning, då köparen svarar för avverkning och terrängtransport.
Rottorra träd Döda, stående, torra träd.
Råvirke (rundvirke) Oförädlad träråvara för industrins behov.
Röjning Avlägsnande av icke önskade trädslag från plantskog. Avlägsnande av småträd som hindrar skogsförnyelse eller skogsodlingsåtgärder eller det kommande plantbeståndets utveckling. Avverkningsområde kan röjas innan avverkningen inleds eller efter avverkning, före markberedning och odling.
Samfälld skog (samfällighetsskog, allmänningsskog) Ett till flera fastigheter gemensamt hörande skogsområde, vilket förvaltas i enlighet med lagen om samfälld skog och vars avkastning delas i förhållande till andelar.
Savring se floem.
Skattegrad Beskattningens styrka, till exempel kapitalbeskattningen har en skattegrad om 28 %.
Skogsbruksmark Mark som är i skogsbrukets användning, uppdelas i skogsmark, tvinmark och impediment.
Skogsbruksplan Beskrivning av skogen på en lägenhet och plan för vård och användning av skogen för en viss tid (t.ex. 10 år).
Skogscertifiering Ett förfarande där en oberoende part granskar om vård och användning av skog motsvarar på förhand fastställd ekologisk, ekonomisk och social standard.
Skogscertifikat Ett av en oberoende part utfärdat intyg över att skogarna har vårdats och använts i enlighet med principerna för hållbart skogsbruk.
Skogsförnyelse Åtgärder i avsikt att åstadkomma ny skog i stället för avverkad, slutavverkningsmogen skog. Åtgärderna kan sträva efter naturlig förnyelse eller skogsodling. Förnyelseåtgärderna kan omfatta röjning och markberedning samt plantering eller sådd.
Skogsförädling Förädlingsverksamhet i avsikt att förbättra skogsträdens ärftliga egenskaper.
Skogsodling (skogskultur) Grundande av en ny trädgeneration genom plantering eller sådd.
Skogstyp Klassificering av skog på basis av markens bördighet och skogstypregion. I terrängen används markväxtligheten för fastställande av skogstyp. Var och en skogstypsregion har sin egen skogstypsserie.
Skogsvårdsavgift Avgift av skattenatur som skogsägare vars skog har en uppskattad årlig tillväxt större än 20 m3 måste betala. Avgiftens syfte är att trygga skogsägarens möjlighet att av skogsvårdsföreningen erhålla tjänster i anslutning till vård och användning av skog.
Skolning Förflyttning av plantor från drivningsbänk till en ny växtplats för att de i glesare förband skall utvecklas till livskraftiga plantor.
Skärmställning Metod för naturlig förnyelse av gran, varvid 100-400 skärmträd kvarställs per hektar för att skydda plantuppslaget mot gräsväxt och hindra gräs från att frodas.
Skärmträd Trädbestånd som har lämnats för att ge skydd åt plantskog. Lövträdsskärm kan lämnas som frostskydd på granplantskog.
Slutavverkning (förnyelseavverkning) Avverkning vid vilken en gammal trädgeneration avverkas för att ge rum åt en ny generation genom naturlig förnyelse eller odling. Slutavverkning kan utföras som kalavverkning, avverkning i fröträdsställning eller skärmställning och teghuggning.
Sly Lövträdsbuskage som hindrar de odlade plantornas tillväxt.
Sommarved Ved som bildas under slutet av vegetationsperioden. Avtecknas i synnerhet hos barrträd som en mörk del av årsringen.
Sortiment Stamdel som har fastställts för trävaruindustrins behov. Sortimenten kan vara t.ex. tallmassaved, tallstock, granmassaved, björkstock, lövmassaved och fanerbjörk.
Sortimentsmetoden Den vanligaste virkesdrivningsmetoden i de nordiska länderna, varvid stammen kapas i för användaren lämpliga sortiment på avverkningsplatsen.
Sparträd Enskilt träd eller grupp av träd som kvarställs i avsikt att främja naturens mångfald i synnerhet i fråga om slutavverkningar.
Stamantal Antal trädstammar per hektar.
Stamkvistning Kvistning av döda eller levande kvistar från levande träd. Avsikten är att förbättra skogens avkastning genom att öka andelen kvistfritt sågvirke vid slutavverkningen.
Stock Sortiment som framställs av ett träds grova del. Används i allmänhet för framställning av sågvaror.
Styckning (av fastighet) Fastighetsförrättning där ett område som har avskiljts från en fastighet ombildas till en skild fastighet eller fogas till en annan fastighet. Styckning innefattar markering och öppning av råar i terrängen samt förändringar i fastighetsregistret.
Ståndortsklass Beskrivning av skogsmarkens bördighet och virkesproduktionsförmåga. Skogsmarken delas upp i ståndortsklasser utgående från jordmånens bördighet och virkesproduktionsförmåga. Moarna delas upp i lund, lundartad mo, frisk mo, torr mo, karg mo och lavmo.
Stämpling Val av träd som skall lämnas eller fällas inför avverkning.
Stämplingspost Område eller bestånd som har avgränsats för drivning. Virkesförsäljningsplan.
Störskog Storväxt plantbestånd som inte ännu ger massaved för avsalu.
Succession Ett skogsbestånds naturliga utveckling mot klimax.
Teghuggning (kanthuggning) Förnyelsemetod där skogen kalavverkas i tegar (remsor). Den kvarlämnade kantskogen frösätter det kalavverkade området.
Torraka Dött, stående träd.
Torvmark Växtplats som domineras av torvmarksväxter och vilken bildar torv.
Torvmo Torvmark som har utvecklats att påminna om mo till följd av dikning.
Totalavgång Avser den stamvolym som har avgått från ett levande bestånd under en viss tid till följd av död eller gallring.
Travmått (travat mått) Volymmått som används inom vedhandeln, avser volym då veden har travats.
Trävaror (virke) Allmän benämning på runt, kluvet eller flisat virke, vilket har avverkats och transporterats bort från skogen. Trävarorna kan uppdelas t.ex. i sortimenten massaved, sågstock och stolpar.
Underproduktion (bestånd i underproduktion) Beståndets träd har nedsatt produktionsförmåga. Underproduktionen kan bero på gleshet/luckighet, fel trädslag, överårighet eller svår skada.
Underväxt I regel naturligt uppkommet bestånd som är betydligt yngre och lägre än huvudbeståndet. Underväxten består ofta av gran eller lövträdssly.
Uppfrysning Fenomen som förekommer på täta jordarter, där markens yta söndras och stiger då den fryser. Marken lyfter samtidigt upp plantor.
Utvecklingsklass Klassificering av skog på basis av dess utvecklingsskede. Med nyttjande av utvecklingsklasser kan bestånd som består av olika trädslag på olika växtplatser fås jämförbara med varandra.
Varg(träd) Ett träd med grova grenar och bred krona, större än träden i sin omgivning, vilken hindrar tillväxten av andra träd.
Vitaliseringsgödsling Gödsling i avsikt att förbättra skogens näringsämnesbalans.
Vårved Ved som bildas i början av vegetationsperioden. Avtecknas i synnerhet hos barrträd som en ljus, snabbvuxen del av årsringen.
Värdering (av skogsfastighet) Fastställande av kalkylerat penningvärde för en skogsfastighet med nyttjande av skogstaxerings och skogsvärderingsmetoder.
Värdetillväxt Värdetillväxten anger den årliga ökningen av beståndets avverkningsvärde.
Värmesumma (oC, även dd = degree days) Summan av dygnsmedeltemperaturer över +5 oC. Till exempel dygnsmedeltemperaturen +6 oC höjer värmesumman med en enhet. Trädens livsfunktioner, tidpunkten för lövsprickning och blomning är avhängiga av värmesumman.
Årsring Den mängd som ett träds bastlager växer i grovlek per år.
Återhämtningsförmåga Ett bestånds förmåga att öka sin tillväxt efter att tillväxtbetingelserna har förbättrats.
Öppen mosse Mosse som naturligt är trädlös eller har mycket få träd. Flackmossar, aapamyrar och brunmossar är naturligt öppna mossar.
Överlåtelsemätning Konstaterande av kvalitet och kvantitet hos virke för fastställande av pris. Vid mätningen övergår äganderätten från säljare till köpare.
Överståndaravverkning Åtgärd där träd av en annan generation, vilka hindrar det odlade beståndets tillväxt avlägsnas. Överståndaravverkning kan bestå av avlägsnande av fröträdsbestånd eller avlägsnande av stora skärmträd i plantskog av gran.
Överståndare Träd från den föregående trädgenerationen som har kvarställts i plantbestånd.
Övre höjd Medelhöjden av de hundra grövsta stammarna per hektar.