Skogsharen byter färg med årstiden i motsats till fältharen som har samma färg hela året. Vinterpälsen är helvit, endast öronspetsarna är alltid svarta. Haren kan breda ut bakfotens tår till en ”snösko”, varvid den inte sjunker in ens i lös snö.
Typiskt för skogsharen är starka variationer i stammen. Stammarna kan vara starka i flera år tills oftast sjukdomar kännbart minskar stammen.
Parningstiden börjar i februari. Skogsharen bygger inget bo utan honan föder efter ca 50 dygn, i skydd av vegetationen, 5–16 ungar. Efter 2–3 veckor klarar de sig helt själva. Skogsharen har normalt 2 kullar.
Skogsharen äter kvistar och bark från träd och buskar. Omtyckta lövträd är asp, sälg, björk och rönn. Den är i rörelse och söker föda i skymningen och på natten. På dagen ligger den stilla i skydd av vegetation.
Vintertid lever haren på kvistar av olika slag. Vanligaste födan är björkkvistar, inte därför att haren föredrar björk framför andra arter, utan därför att det finns mest björk. Den kan ställa till med stor skada i trädgårdar som inte är inhägnade.
När haren betar använder den framtänderna till att knipsa av kvistar och örter. Harens betspår ser ut som knivskarpa snittytor.
Spillningen avslöjar harens framfart. Varje dygn lämnar skogsharen ca 475 spillningspärlor. Pärlorna är runda och lite tillplattade i formen. De innehåller i princip bara fiber och ser nästan ut att vara gjorda av sågspån.
Det årliga jaktbytet uppgår, beroende på stammarnas storlek, till 300 000–400 000 djur.
Läs mera om fältharen >>