Förpackningar för livsmedel

När någon säger ordet förpackning, tänker nog många på Corn Flakespaket, mjölkförpackningar och andra förpackningar som finns i matvaruaffären. De flesta tänker inte på att t.ex. apelsinskal och trädets bark är förpackningar, eller också på att djurens päls och husen vi bor i är förpackningar, livsviktiga förpackningar som vi inte kan vara utan.

Foto: Skogsindustrin rf

Kraven ökar på att mat ska hålla sig färsk lång tid. I dag finns det processer och förpackningsmaterial som gör att drycker som mjölk och juice kan hålla sig färska i sin förpackning utan att behöva förvaras i kylskåp. Viktiga krav på förpackningar för livsmedel:

• Mekanisk styrka, dvs. klara yttre påverkan.
• Vara en effektiv barriär, dvs. skydda innehållet mot ljus, luft och smak.
• Inte påverka sitt innehåll, dvs. materialet får inte avge några skadliga ämnen till livsmedlet.
• Kunna bära information, om innehållet, förbrukningsdatum mm.
• Vara kostnadseffektiv, dvs. kostnaden måste stå i proportion till den nytta förpackningen gör.
• Vara resurssnål, dvs. använda så lite förpackningsmaterial som möjligt i förhållande till innehållet.

Förpackningar gör livet betydligt lättare, men det tänker vi nästan aldrig på – det har blivit en självklarhet. De flesta förpackningar är av papper, aluminium eller plast eller kombinationer av dessa. De är lätta, hygieniska och giftfria och kan lätt återvinnas.

Frågan om vi behöver så här mycket förpackningar har med vårt samhälles utveckling att göra. På 1930-talet och även mycket senare såldes mjölk och grädde i lösvikt och hälldes upp direkt i kundens medhavda hink. Kött såldes i köttaffärer, fisk i fiskaffärer och alla varor bars hem i en tyg- eller läderväska.
En sak är säker, att handla tog en god stund av husmödrarnas tid.

I dag ska det gå undan i affärerna, ingen vill köa. Mat ska hålla sig färsk en lång tid, fredagen är för många familjer den veckodag då maten för veckoslutet och nästa vecka inhandlas.

FN:s World Food Council räknar med att 30– 50 procent av alla livsmedel förstörs i utvecklingsländerna och i Östeuropa genom

• dålig skördeteknik
• angrepp av skadedjur och mögel vid lagring
• dålig förpackningsteknik
• dålig distributionsteknik

I industriländerna är motsvarande siffra ett par procent.

Gerd Mattsson-Turku, Tapio